.: Beteende

Att blåsa upp kroppen är ett sätt att försvara sig, man ser ju större ut. Slå med den taggiga svansen är också en försvarsmekanism. 

Dabbagamer är väldigt enkla djur vad det gäller inredningen, att möblera om för ofta kan göra ödlan stressad. Låt saker och ting vara på samma plats ställ in matskålen alltid på samma ställe. Att allt stå på samma ställe är en trygghet för ödlan kanske inte så stor sak för oss men för ödlan är det det.

Reglering av kroppstemperaturen

Dabbagamen reglerar sin kroppstemperatur delvis med beteendet och delvis psykologiskt. Beteendet, för att reglera kroppstemperaturen så flyttar dabbagamen runt i terrariet, lägger sig platt mot marken spänner ut sina revben för att öka ytan mot marken och exponera kroppen mot solen. Allt eftersom de får upp temperaturen kan de reglera den genom att höja upp kroppen från marken, blir de väldigt varma kan flämta för att kyla ner kroppen och söker skugga för svalka eller så söker de sig tillbaks till sina hålor som ligger ca 20-30 cm under marken och som är mycket svalare fast temperaturen är hög uppe på marken.

Psykologiskt, att ändra färg är betydelsefullt vid reglering av kroppstemperatur, alla studier med Uromastyx arter har än så länge visat att de har förmågan att ändra färgen vi hög eller låga temperaturer. Tidigt på morgonen är det an aning mörkare i färgen för att påverka snabbare uppvärmning av kroppen. Allt eftersom deras kroppstemperatur blir varmare blir färgen också ljusare. En annan anpassning till det varma klimatet är att de inte rör sig så mycket på morgonen och kvällen utan solar sig mest. Mitt på dagen ligger det mycket i sina svala grottor.      

En annan viktig del i beteendet som dabbagamer har för sig att de reglerar salthalten i kroppsväskan. Detta gör det genom att "nysa" ut överflödet. Man kan ofta se en vit lagring kring dabbagemens näsborrar, detta är fullt normalt. Större mängder salt (speciellt kalcium klorid) som tas upp av växter som sen dabbagamen äter lagras i dabbagamen, för att de inte skall förlora vätska å kan de alltså kontrollera salthalten. De hormon styrda slemhinnorna i näsborren avlägsnar överflödet av salt utan större vätskeförlust. 

Aggressivt beteende

 

För att hävda sig i sin omgivning, måste de kunna försvara sig. Aggressivt beteende kan riktas till både medlemmar av samma art och medlemmar i av andra arter. De flesta varning och hot beteenden är avsedda att göra individen att verkar så stor som möjligt eller att visa största möjliga yta till motståndaren.

 

En Uromastyx som känner sig hotad, plattar ut sin kropp och vrider den breda ytan mot motståndaren för att på så vis visa hur stor han är. Ibland kan man höra de fräsa till varandra. Detta beteende fungerar också som en introduktion för ritual bekämpa. Om motståndaren ignorerar beteendet kommer han få känna av utmanarens kraftiga käkar. Ett kännetecken för varning och hot hos uromastyx arter är en utmärkande vågliknande rörelse av bålen.

 

Det har visat sig att man kan dela upp ritualiserat beteende i fem olika faser.

 

Uppvisnings fasen: ”armhävningar”, bobbar med huvudet upp och ner, sänkt huvud och böjd rygg, plattar ut sin kropp och visar den.

 

Omfattande fasen: De båda stridande börjat att cirkulera runt varandra, vriden den breddade kroppen mot varandra, detta kan göras samtidigt som de bobbar med huvudet lyfter svansen och eller biter varandra.

 

Fångade fasen: En av de stridande flippar över sin motståndare på rygg.

 

Undertryckande fasen: En av djuren lägger sig på den andras rygg och håller sig fast med frambenen rund denne, ibland kan den övre hanen bita sig fast i den undre.

 

Nästan alla utmaningar börjar med uppvisnings fasen.

Man får inte glömma att vid en parning kan honan kasta sig på rygg för att hon känner att hon inte är beredd att para sig, så man får inte blanda ihop dessa beteende.

 




 



© Copyright Marita L 2005-2012
Website templates